Det ligger fortfarande kvar mycket stormfällt granvirke i skogen efter stormarna Gorm och Helga. Ju längre det ligger kvar, desto större ekonomisk förlust riskerar skogsägarna samtidigt som risken för granbarkborreangrepp ökar.

Granbarkborre. Foto Michael Ekstrand

Det är framförallt i delar av Blekinge, Hallands, Kalmar, Kronobergs, Skåne och Västra Götalands, Östergötlands, Örebro och Södermanlands län som det ligger kvar stormfällt barrvirke.
– Granbarkborren älskar färska granvindfällen, särskilt där det är solbelyst, då är det extra attraktivt för dem att yngla av sig. Om granvirket blir liggande kan de snabbt föröka sig och orsaka stora skador i de stormdrabbade länen, säger Gunnar Isacsson, insektsspecialist, Skogsstyrelsen.

Vindfällen av lövträd angrips inte av granbarkborre och kan därför lämnas i skogen för att öka mängden död ved. Det är viktigt av naturvårdsskäl, särskilt om lövträden lämnats kvar som miljöhänsyn vid till exempel tidigare avverkningar.
Skogsstyrelsen bedömer att det mesta av virket sannolikt ligger utspritt runt om i skogarna. Ju mer spritt virket ligger, desto dyrare blir ofta upparbetningen. Samtidigt kan det bli mycket dyrt om virket inte tas om hand. Dels minskar virkets värde ju längre det ligger kvar i skogen, dels kan angrepp av granbarkborre i sin tur orsaka stora ekonomiska konsekvenser för den enskilde skogsägaren. Vid omfattande angrepp kan skog för miljonbelopp förstöras.
Stormskadat rått granvirke måste vara bortforslat från skogen, skogsbilväg eller barkat senast den 1 juli i år för att förhindra att granbarkborren angriper. Skogsstyrelsen vill understryka att det alltid finns stor risk för olyckor när stormfälld skog upparbetas. Man ska aldrig arbeta ensam i stormfälld skog och det är mycket viktigt att ha goda kunskaper om hur man går till väga samt rätt skyddsutrustning.

Granbarkborreskadad gran. Foto Michael Ekstrand

Ett av de viktigaste syftena med en Model Forest är att vara ett forum för samverkan mellan de som på olika sätt använder landskapet och att genom dialog lösa gemensamma frågor. Det ska också vara en plattform för tillämpad forskning i samverkan med lokala aktörer.

Vattenkvalitet och dess betydelse för bland annat markanvändning och biologisk mångfald är centralt i det fortsatta arbetet inom Helge å Model Forest. Sju teman har identifierats – strömmande vatten, brunifiering av vatten, lokal utveckling, grön infrastruktur för ädellövskogens värden, tätortsnära natur och deltagandeplanering, skogslandskapets framtida trädslag samt utveckling, utbyte och användande av kunskap.
– Nu finns en bra plattform för det fortsatta arbetet. Detta är en unik möjlighet för att arbeta gränsöverskridande för ett uthålligt nyttjande av resurser i ett helt avrinningsområde, säger Sven-Erik Magnusson, tidigare koordinator för Biosfärområde Kristianstads vattenrike och en av initiativtagarna.
– Helge å tillför flera nya aspekter och möjligheter för det internationella nätverket. Inte minst intressant är att hela avrinningsområdet som omfattar såväl barrskogsdominerad glesbygd som jordbruksdominerade landskap och kustområden ingår. Samarbetet med Biosfärområde Kristianstad vattenrike är också högintressant, säger Johan Svensson, SLU och ledamot av International Model Forest nätverkskommitté.

Initiativ till att bilda en Model Forest inom Helge åns avrinningsområde togs 2007 av Södra, Biosfärområde Kristianstads vattenrike och Skogsstyrelsen. De ville gemensamt hitta lösningar till områdets problem med brunifiering av vattendrag, översvämningar och hur detta hänger ihop med hur marken används av exempelvis skogsbruket.

Bakom ansökan för medlemskap står också Högskolan Kristianstad, SLU, Osby naturbruksgymnasium, Södra (SBO Markaryd-Älmhult och SBO Snapphanebygden) samt Helgeåns vattenråd. Aktiva intressenter är bland annat också Hibab i Hässleholms kommun, Älmhults kommun samt hembygdsföreningarna i Göteryd, Pjätteryd och Hallaryd.
(Fakta Skogsstyrelsen)