SKOG & NATUR UT TIPSAR!

Skogskväll om bränder i skogen

Published by:

Markägarna Per Gustavsson och Helena Ahlström på deras brandskadade mark i Gillbonderyd. (Foto Daniel Ahlm)

Skogskväll i Gillbonderyd 19 juli 2017 med tema skogsbrand. (Foto Daniel Ahlm)

Omkring ett hundratal skogsägare samlades vid Södras skogskväll den 19 juli i Gillbonderyd. Temat för kvällen var skogsbränder med anledning av den brand som härjade i området i somras. Representanter från Räddningstjänsten, LRF Sydost, Södra och Länsförsäkringar var på plats.

Den 28 maj strax innan klockan 13.00 inkom larm till räddningstjänsten om att brand brutit i närheten av Målerås och Gillbonderyd. Några dagar innan hade det genomförts en hyggesbränning på Växjö stifts mark som sedan blossade upp. Branden härjade därefter i olika grad i området i över en månad. Totalt brandskadades omkring 160 hektar mark istället för de ungefär 4,5 hektar som var planen för hyggesbränningen.

Med anledning av skogsbranden ägde Södras skogskväll rum hos markägarna Per Gustavsson och Helena Ahlström. De var värdar för kvällen men även drabbade markägare av skogsbranden. 50 hektar av deras mark beräknas ha blivit brandskadad och delar av den består av träd som funnits där sedan början av 1900-talet.
-Temat för kvällen var mycket känsloladdat så nära inpå den olycka som nyligen skett i området. Men kvällen handlade först och främst om att se framåt och inte bakåt. Vi är här för att lära av varandra, byta erfarenheter och öka vår kunskap i dessa viktiga frågor, säger Åke Carlson, ordförande i Norra Värends skogsbruksområde.

Representanter från Räddningstjänsten, LRF Sydost, Södra och Länsförsäkringar var inbjudna för att diskutera och svara på frågor om skogsbränder, förebyggande åtgärder samt vad som händer med en skog efter brand.
-Det är otroligt tråkigt det som hänt. Nu försöker vi göra det bästa utav det. Vi har gjort åtgärder på den drabbade marken och börjar exempelvis redan se resultat av våra nyplanteringar. Kvällar som dessa är viktiga för att ta lärdom inför framtida skogsbränder, säger Per Gustavsson, skogsägare och värd för kvällen.

Frågestund i samband med skogskväll i Gillbonderyd. (Foto Daniel Ahlm)

Per Pettersson, Räddningschef Östra Kronoberg, informerar. (Foto Daniel Ahlm)

MOTION & FRISKVÅRD RESOR SKOG & NATUR

Fem fjälltrender

Published by:

Fjälled i Jämtland. (Foto Uppvidinge Tidning)

Under juli och augusti råder högsäsong för turismen i svenska fjällen och allt fler upptäcker svenska fjällen som besöksmål. Med stöd av en ny enkät har Fjällsäkerhetsrådet sammanställt fem aktuella besökstrender.

Barnfamiljerna blir fler, de ovana besökarna ökar, utrustningsnivån förbättras, cykling och löpning blir allt mer populärt och allt fler internationella besökare lockas till de svenska fjällen.
– Juli och augusti är de mest intensiva sommarmånaderna i svenska fjällen. Det är mycket glädjande att allt fler besöker fjällen, att vara väl förberedd och skaffa säkerhetskunskap är grunden för en trygg och lyckad fjällvistelse, säger Per-Olov Wikberg samordnare på Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket.

Fjällsäkerhetsrådet har genomfört en enkätundersökning om besöks- och aktivitetsutveckling i fjällen som besvarades av företrädare för destinationsbolag och fjällstationer. Bland de svarande finns destinationer i södra Lappland, Sälen, Åre och Vemdalen samt Svenska Turistföreningens största fjällstationer utefter den svenska fjällkedjan. Ur resultaten har fem aktuella besökstrender identifierats.

Den första trenden är ökningen av barnfamiljer. Hälften av de som svarat anser att barnfamiljerna har blivit fler jämfört med för fem år sedan.
– Att komma i kontakt med fjällen redan som barn kan leda till ett livslångt intresse. Därför är det viktigt att de första upplevelserna blir positiva. Planera på barnens villkor. Rör er i korta etapper, gör tid för lek och låt barnen bära en egen packning, men absolut inte för tung, säger Per-Olov Wikberg.

Den andra trenden är ökningen av ovana besökare. Sju av tio destinationsbolag och fjällstationer svarar att under de senaste fem åren har de fått ta emot allt fler ovana besökare. De vanligaste misstagen som besökarna gör är att underskatta de snabba väderväxlingarna, lita för mycket på mobiltäckningen och överskatta sin egen kondition och förmåga.

Den tredje trenden handlar om utrustning och prylar, utrustnings- och pryltrenden är stark i samhället generellt också i fjällen.
– Det är positivt att fjällbesökarnas utrustningsnivå förbättras. Det är en viktig komponent för ett säkert och tryggt fjällbesök. Men att luta sig mot en bra utrustning räcker inte utan det krävs också kunskap, god planering och omdöme under vistelsen, säger Per-Olov Wikberg.

Nya aktiviteter är den fjärde trenden. Bland de som växer mest är löpning och cykling. Sju av tio destinationsbolag och fjällstationer svarar att dessa aktiviteter har ökat jämfört med för fem år sedan.
– Löpning och cykling i fjällen var tidigare marginella företeelser men växer nu snabbt. Det är aktiviteter med särskilda krav på säkerhetsmedvetande och förberedelser, säger Per-Olov Wikberg.

Ökningen av internationella besökare är den femte trenden. Drygt sju av tio svarar att de tar emot fler gäster från utlandet jämfört med för fem år sedan. Nederländare är den nationalitet som ökar mest och vildmarksupplevelsen det som lockar mest, enligt de som svarat. Många destinationer och fjällstationer tillhandahåller också säkerhetsinformation på annat eller andra språk än svenska.

Fjällsäkerhetsrådets enkät genomfördes i juni och besvarades av företrädare för 19 fjälldestinationer och fjällstationer, bland dem Sälen, Funäsdalen, Åre, Södra Lappland, samt Svenska Turistföreningens största fjällstationer utefter den svenska fjällkedjan.

Läs mer på www.fjallsakerhetsradet.se. Här finns också checklistor med tips på lämplig packning och om hur man bäst kan förbereda sig inför fjällturen. www.fjallsakerhetsradet.se

Njut ansvarsfullt av fjällen. Släng inte skräp i naturen och i de fina fjällbäckarna! (Foto Louise Wargklev/ Uppvidinge Tidning)

KULTUR & KONST MUSIK & NÖJE

Kroon i Figaros Bröllop

Published by:

Markus Kroon i Smålandsoperans Don Giovanni, sommaren 2015. Nu är han aktuell i Figaros Bröllop. (Foto Uppvidinge Tidning)

Lördag den 22 juli har Smålandsoperan premiär för sin fjärde sommaropera, den Mozart-opera som av många kommit att kallas ”operornas opera”. I rollen som Figaro hittar vi ingen mindre än Markus Kroon – operasångare från Uppvidinge. Senast vi kunde njuta av Kroons unika basröst i Huseby var 2015 när Smålandsoperan satte upp Don Giovanni.

Figaros bröllop är en komisk opera av Mozart som bygger på en pjäs av Beaumarchais – ”Den galna dagen”. Den förbjöds i Wien på grund av sitt kritiska förhållningssätt mot adeln. Mozart gav librettisten da Ponte i uppdrag att göra ett libretto baserat på pjäsen som den österrikiske kejsaren sedan godkände. Mozart skrev musiken på endast sex veckor.
Figaro, som Huseby-publiken mötte i operan Barberaren av Sevilla sommaren 2016, är i tjänst hos greve Almaviva. Greven har gift sig med sin Rosina men deras äktenskap har inte utfallit så lyckligt. Greven bedrar sin hustru och nu när Figaro planerar bröllop med grevinnans kammarjungfru Susanna tänker greven utnyttja sin feodala rätt till första natten med bruden. Susanna är påhittig och försöker tillsammans med sin husmor lura greven. Figaro använder tricks och konster för att klara sig undan en gammal skuld som nu hotar att spoliera äktenskapet med Susanna. Grevinnan Rosina vill återvinna sin make Greve Almavivas hjärta.
Här återfinns alla de ingredienser man kan önska av en bra opera; kärlek, sorg, tvivel, förväxlingar, uppror mot hierarkier och mycket komik. Den utspelar sig i ett samhälle där adeln ännu har makten men där det feodala systemet snart ska rämna. Uruppförandet var 1786, bara tre år före den franska revolutionen. Till Sverige kom den första gången 1821 och har sedan dess blivit en av de mest älskade operorna som satts upp av alla stora operahus. Nu har turen kommit till Smålandsoperan där den historiskt vackra miljön på Huseby Bruk ger den perfekta inramningen. Föreställningarna pågår fram till den 9 augusti 2017.

Medverkande
Regi – Åsa Elmgren
Figaro – Markus Kroon
Susanna – Julia Ojansivu
Cherubino – Erika Tordeus
Greve Almaviva – Joakim Larsson
Grevinnan Rosina – Alexandra Hedin
Bartolo – Martin Jägervall
Basilio – Johan Kullberg
Marcellina – Åsa Elmgren

 

KULTUR & KONST MINGEL

Succéteater i Lenhovda

Published by:

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

I söndags var det final på Glada Bravaders småländska tolkning av det klassiska lustspelet Söderkåkar. Skådespelarna bjöd på högklassig teater i den vackra hembygdsparken i Lenhovda och läktarna var fullsatta.

När friluftsteatern Länsmans Bravader avslutades, efter två säsonger, ville skådespelarna fortsätta med sommarteater i Lenhovda Hembygdsgård. I våras bildades föreningen Glada Bravader och med stöttning av Johanna Hjärtfors på Studieförbundet Vuxenskolan påbörjades arbetet med en ny uppsättning. I början av juli var det premiär och söndagen den 9 juli gavs den sista föreställningen inför fullsatta läktare.
-Jag är otroligt stolt, säger Johanna Hjärtfors, som berättar att skådespelarna gjort allt på egen hand – allt från skådespeleri till regi och dekor. Och visst blev det en storslagen succé! Denna gång var det en tolkning av det klassiska lustspelet Söderkåkar som framfördes. Gänget hade satt en egen, lokal prägel på pjäsen, vilket gav ytterligare en dimension. Förväxlingar var det gott om och pjäsen innehöll både familjefejder, slagsmål, romantik och kärleksdraman. Skådespelarna bjöd på högklassig teater i solskenet och den vackra hembygdsparken gav den perfekta inramningen. Pjäsen lockade till många skratt och applåder och att skådespelarna själva stortrivdes på scen rådde det ingen som helst tvekan om. Verkligen imponerande prestationer av samtliga i Glada Bravader-gänget!
Jag lär inte vara ensam om att se fram emot uppföljaren….

Foto Uppvidinge Tidning

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

(Foto Uppvidinge Tidning)

Småländsk pausfika. (Foto Uppvidinge Tidning)

Christina och Willy Lövberg trivdes på friluftsteatern. (Foto Uppvidinge Tidning)

Birgitta Arbin och Elin Fredriksson var på plats. (Foto Uppvidinge Tidning)

Samhälle UT TIPSAR!

Uppvidinge klättrar i miljöranking

Published by:

Uppvidinge kommun klättrar från plats 230 till 185 när tidningen Aktuell Hållbarhet för nionde gången presenterar sin granskning av kommunernas miljöarbete. Granskningen visar att kommunerna är pådrivande i det svenska miljöarbetet med ett systematiskt arbete för hållbara transporter och kemikaliekrav vid upphandlingar. Sveriges bästa miljökommun 2017 är Helsingborg, följd av Gävle och Västerås.

– Vi gratulerar Uppvidinge kommun som klättrar från plats 230 i fjolårets rankning till plats 185 i år. Vi vill att rankningen ska vara en energiinjektion i kommunernas miljöarbete, både genom att vi lyfter fram föredömen och genom att vi är en blåslampa där det behövs förbättringar, säger Mikael Salo, chefredaktör på Aktuell Hållbarhet.
Aktuell Hållbarhets kommunrankning mäter aktivitet och ambition på bred front inom miljöområdet. Den baseras dels på en egen enkät dels på data från ett flertal offentliga källor om kommunernas arbete som sammanvägts i en totalpoäng. Hela 247 av Sveriges 290 kommuner besvarade enkäten. Kraven för att komma i topp skärps kontinuerligt.

Årets granskning visar att kommunerna fortsatt driver det svenska miljöarbetet framåt. Nio av tio ställer helt eller delvis kemikaliekrav vid upphandlingar. Fyra av fem kommuner har ett systematiskt arbete för att öka andelen hållbara transporter inom kommunen och sex av tio mäter och följer upp utsläppsminskningar i linje med Miljömålsberedningens förslag. Nio av tio kommuner arbetar aktivt för att upplysa om avfallshantering och återbruk.
– Kommunernas roll som motor i det svenska miljöarbetet kan inte överskattas. Det är de som i praktiken genomför omställningen till ett miljösmart samhälle. Därför är det viktigt att regelbundet mäta deras aktivitet och ambition, säger Mikael Salo.

Allt är inte lika positivt i Aktuell Hållbarhets granskning. Exempelvis har bara knappt var fjärde kommun en formulerad strategi för arbete med FN:s hållbarhetsmål. Enbart var tredje har systematiska rutiner för att säkerställa att värdet av ekosystemtjänster vägs in i beslutsprocesser. Endast var fjärde kommun använder livscykelanalys vid byggnationer. Trots att en stor andel ställer kemikaliekrav vid upphandlingar har enbart var tredje kommun en politiskt antagen kemikalieplan för att minska eller fasa ut användningen av farliga kemikalier.
– Här finns förbättringspotential, kemikaliefrågorna har stor betydelse i omställningen mot ett hållbart samhälle. Därför är politisk förankring i kommunerna av stor vikt för att åstadkomma detta, säger Mikael Salo.

Sveriges bästa miljökommun Helsingborgs stad fick 30,97 poäng i rankningen, av sammanlagt 35 möjliga. Tvåan, Gävle kommun, fick 30,35 poäng. På tredje plats kom Västerås stad, som fick 29,66 poäng. Uppvidinge kommun fick 12,93 poäng vilket räckte till plats 185, jämfört med fjolårets plats 230. I Kronobergs län toppar Växjö kommun som med sina 27,36 poäng slår sig in på trettonde plats i rankinglistan.

Aktuell Hållbarhets enkät mäter bland annat om kommunen har ett politiskt antaget klimatmål; ett sätt att mäta utsläppsminskningar; har placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan; har en livsmedelsstrategi för att minska klimatpåverkan i kommunens matserveringar och ett systematiskt arbete för att öka andelen förnybar energianvändning. De nya frågorna i årets rankning mäter bland annat hur kommunerna arbetar med skyddad natur.
Några av de externa källor som data hämtats från är Svenskt Vattens hållbarhetsindex, Miljöfordon Syds rankning av kommunernas fordonsflottor, Naturvårdsverkets sammanställning över kommunala naturreservat och Naturskyddsföreningens undersökning kring giftfria förskolor. Aktuell Hållbarhet har även under arbetet med rankningen inhämtat synpunkter från ett flertal experter, bland annat representanter från Sveriges kommuner och landsting, Kemikalieinspektionen samt forskare vid Uppsala universitet.

Tio i topp ”Sveriges bästa miljökommun 2017”
Antal poäng av 35 möjliga anges inom parentes.
1. Helsingborgs stad (30,97)
2. Gävle kommun (30,35)
3. Västerås stad (29,66)
4. Lunds kommun (29,609)
5. Uppsala kommun (29,607)
6. Örebro kommun (28,51)
7. Karlstads kommun (28,30)
8. Lomma kommun (28,24)
9. Järfälla kommun (28,15)
10. Stockholms stad (27,98)

Tio i botten ”Sveriges bästa miljökommun 2017”
Antal poäng av 35 möjliga anges inom parentes.
281. Tibro kommun (1,77)
282. Lycksele kommun (1,70)
283. Kiruna kommun (1,60)
284. Dorotea kommun (1,46)
285. Pajala kommun (1,45)
286. Malå kommun (1,39)
287. Sorsele kommun (1,30)
288. Vilhelmina kommun (1,25)
289. Åsele kommun (1,18)
290. Årjängs kommun (0,41)

Sveriges bästa miljökommuner 2009 – 2017
2017: Helsingborg
2016: Västerås
2015: Örebro
2014: Malmö
2013: Upplands Väsby och Malmö
2012: Eskilstuna
2011: Lund
2010: Malmö
2009: Helsingborg

Hela kommunrankningen och enskilda kommuners svar och poäng, inklusive länslistor, publiceras på
http://kommunrankning.miljobarometern.se/